Mer om fukt
Om fukt, grundläggande fuktkunskap
Fukt är ett sammanfattande namn på vatten i olika
former; vattenånga, kapillärt bundet vatten samt vatten
i flytande form.
Fukten påverkar byggnaden och dess delar olika beroende
på om den finns i gas- kapillär- eller flytande form.
Hur byggnaden påverkas styrs av naturlagen som genomsyrar
allt, t.ex. är det mycket viktigt att komma ihåg att
naturen alltid strävar efter jämvikt. Överskott
går alltid till underskott oavsett om vi pratar fukt eller
värme.
För att undvika fuktproblem är det egentligen bara att
ha kontroll på fuktens olika transportsätt och på
så sätt kontrollera så att fukthalterna
hålls på en acceptabel nivå. Generellt säger
man att fukt transporteras kapillärt (sugkraft), via
dränering (tyngdkraft), via luftrörelse (konvektion) och
via avdunstning /uttorkning /fuktvandring (diffusion). Vad betyder
nu alla dessa fina ord mer ingående?
Jo vi upplever dom varje dag utan att tänka på
det.
Kapillär transport betyder helt enkelt att
olika material suger och därmed transporterar vatten i olika
riktningar. Ett vanligt kapillärt fenomen är när vi
doppar sockerbiten i kaffet. Då stiger kaffet i sockerbiten
med hjälp av kapillärkraften. För att komma
tillrätta med kapillärt transporterat vatten behövs
ett kapillärbrytande skikt. Det kan bestå av
tvättat stenmaterial, olika former av
värmeisoleringsmaterial, t.ex. ISODRÄN, mineralull, eller
cellplast. När ett skikt av den här typen fungerar som
det ska kan inget kapillärt vatten sugas in i byggnaden genom
skiktet.
Den andra transportvägen är
tyngdkraften. Vatten rinner alltid nedåt,
för att hindra vatten att rinna in mot
grunden måste markytan luta från huset. Under
markytan måste det finnas dränerande lager utanför
väggar och under golv. Exempel på dränerande skikt
är Isodrän-skivor, makadam eller singel. Dessa lager ska
i sin tur vara kopplade till ett dränrörssystem där
överskottsvattnet transporteras bort från
husgrunden.
Den tredje transportvägen är
konvektion. Den har att göra med skillnader i
lufttryck. Inuti huset har vi i regel undertryck p.g.a.
ventilation. Då sugs luft utifrån in genom
otätheter i husets ytterväggar. Under mark
påverkas vi inte särskilt mycket annat än när
grundmurarna består av lättklinker eller
lättbetong. Då behövs tunna putsskikt s.k. slamning
som hindrar jordluft att sugas in i källaren.
Den fjärde och svåraste
transportvägen är diffusion (fuktvandring). Den
orsakas av olika ångtryck (ånghalt) på olika
sidor av en konstruktion. Det enklaste sättet att
påverka diffusionen (fuktvandringen) är genom att
öka temperaturen i husgrunden. Husgrunden ska vara så
varm som möjligt därför placeras
värmeisoleringen på utsidan d.v.s. mot marken.
Temperaturskillnaden som bildas mellan en varm
källarvägg/golv och den svala/kalla marken får
fukten i en från början fuktig källarvägg/golv
att röra sig ut mot marken p.g.a. ångtrycksskillnaden
(ånghaltsskillnaden). Fukten vandrar alltså från
överskott till underskott och har man en fuktöppen
isolering torkar väggen utåt men med en tät
isolering förloras möjligheten till utåtriktad
uttorkning samtidigt som risken att man stänger in fukt
ökar kraftigt.
Gör man rätt och använder en fuktöppen
isolering kommer alltså temperaturen i grunden öka,
samtidigt som den relativa fuktigheten både i grunden och i
rummet minskar. Man får då ett behagligare
inomhusklimat.
Listan under rubriken "Varför blir det fuktskador" kan
alltså förklaras så här:
- Brister i väggdränering för
källarväggar och dräneringsledning gör att
grunden kan komma att stå i vatten alternativt att vatten kan
stå mot källarväggen vilket kan ge inläckage
och kapillärsug in i grunden.
- Avsaknad av kapillärbrytande skikt innebär att vatten
kan vandra kapillärt in i väggen och upp genom grundsulor
och golv.
- Avsaknad av värmeisolering ökar temperaturen och
ångtrycket/ånghalten i marken så att vi får
inåtgående fuktvandring.
- Täta skikt på grundmurens utsida innebär att
all fukt måste torka inåt, vilket kan förorsaka
fuktproblem, missfärgning m.m. på insidan,
framförallt om källarväggens insida är
målad.
- Invändig värmeisolering ger kall källarvägg
med hög relativ fuktighet, liknande den som är i
marken.
- Mark som lutar mot huset och stuprör som slutar för
högt, ger vatten mot källarväggen och
kapillärsug in i väggen.