Ogräs i fogar
Hur kommer det sig att ogräsen etablerar sig och växer på
hårdgjorda ytor? Flera faktorer samverkar till detta och de
viktigaste är:
- För litet naturligt slitage på ytan p.g.a. att man inte
går eller framför fordon i tillräckligt hög grad. Detta gäller
t.ex. lågfrekventerade ytor som ytterhörn, kanter mot husliv,
kanter mot rabatter och grönytor.
- Alla hårdgjorda ytor har sina svaga punkter där ogräs kan gro
och växa t.ex. i fogar mellan stenar och plattor, i
rännstenskanter, i sprickor i asfalten, genom nedslitna
beläggningar m.m.
- För litet mekaniskt slitage på grund av minskad maskinell eller
manuell sopning.
För att ogräs ska kunna växa och etablera sig krävs tillgång på
ljus, värme och ett rotsubstrat som kan erbjuda vatten och näring.
Nyanlagda markytor kan vid en första anblick se sterila och
ogästvänliga ut och det ser inte ut att vara en miljö som växter
kan trivas i. Men den hårdgjorda ytan är i hög grad onaturlig och
därför sker ständigt försök att täcka ytan med växtlighet. Vid en
närmare titt så hittar man skarvar och ojämnheter som kan uppfylla
ogräsens krav på växtplats. En spricka med en vidd av en millimeter
är stor nog för att samla damm och andra små partiklar. Substratet
i sprickan tar åt sig fukt och därmed har goda groningsförhållanden
skapats för ytligt liggande, ljusgroende frön. Sedan krävs det bara
att temperaturen är tillräckligt hög för att fröet skall gro och en
ny planta skall växa upp.
Vanligast är att ogräsen kommer till den hårdgjorda ytan i form
av frön som sprids med hjälp av vind, vatten, djur eller människor.
Fröna fastnar i skarvar och andra ojämnheter och om
gronings-betingelserna är de rätta (vatten, ljus, värme) så är
ogräsetableringen ett faktum.
Stenlagda ytor
Ogräsen på den här typen av ytor är svåra att bekämpa, speciellt
om fogmaterialet inte ligger i jämnhöjd med plattorna.
Fogmaterialet sätter sig, sopning och kraftigt regn för bort en del
av fog-materialet. Om fogarna inte fylls igen så kan ogräsen
etablera sig och de blir svåra att komma åt, speciellt med
mekanisk, men också med termisk bekämpning. En kombination av
urgröpta fogar och ogräs med låg tillväxtpunkt (maskros t.ex.) är
speciellt olycklig ur bekämpningssynpunkt.
Fyllda fogar medför dels att ogräsfrö inte lika lätt fastnar på
ytan, dels att ogräs som ändå lyckas gro blir enklare att bekämpa.
När ytan sopas med en borste så följer de flesta av fröna med och
man stör de frön som är under etablering. Vid termisk
bekämpning har gaslågan svårt att nå ned till ogräs-plantans rotdel
eftersom den skyddas av isolerande platt- eller stenkanter.